Based on your current IP address we detected that you will have the best experience with the following settings: country:Sverige language:svenska
iStock-1004775388.jpg

30 okt 2019

Varför är de så svårt att återvinna plast?

Och vad händer härnäst?

Martin Weper

Statistiken för hur mycket plast som tillverkas i världen varje år varierar från cirka 100 miljoner till mer än 300 miljoner ton. Hur som helst återvinns endast 5 till 9 procent på ett effektivt sätt. I enbart Indonesien hamnar 1 miljon ton plast i vattnet varje år. Det totala läget i världen är så dåligt att Ellen McArthur Foundation uppskattar att om inga åtgärder vidtas kommer det år 2050 finnas mer plast än fisk i havet.

Varför återvinns så lite plast? För att finna en del av svaren måste vi ta en titt på tillverkningsprocessen. Plasthartser smälts med hjälp av olika processer för att tillverka de plastprodukter som vi är vana vid. Till exempel tillverkas vattenflaskor med en typ av plast genom formblåsning, medan färdiga måltidsbrickor tillverkas med en annan typ av plast genom formsprutning.

Beroende på tillverkningsprocessen har olika plaster olika smältpunkter. För att ge plasten specifika egenskaper används kemiska tillsatser. Ett tillsatsmedel kan till exempel göra en plast mer flexibel eller styvare. Även färgämnen tillsätts för önskad effekt.

Följaktligen finns det tusentals plastvarianter. Men det går inte att återvinna alla typer. När plast som kan återvinnas återvinns, försämras kvaliteten varje gång den återuppvärms för att smältas till en ny produkt. Jämför det med aluminium. Aluminium kan smältas och stöpas om utan att någonsin förlora sin kvalitet. Faktum är att återvinna aluminium sparar 95 procent av den energi som behövs för att tillverka den för första gången ur råvaran.

Plast är emellertid inte en enhetlig produkt, och det är ett problem. I hemmet samlar man alla typer av plast för återvinning och den måste omsorgsfullt sorteras enligt typ. Det är en dyr och tidskrävande process för kommuner och organisationer. Till exempel kan vanligtvis en vattenflaska återvinnas, men inte en bricka. Problemet förvärras ytterligare av produkter som innehåller två typer av plast, vilket gör att de blir ännu svårare att återvinna eller kanske helt enkelt inte kan återvinnas.

Eftersom plast har begränsat värde som återvunnet material på grund av dess kvalitetsförlust, dröjer det inte länge innan det når slutet av sin livslängd och hamnar på en soptipp eller blir till fiskfoder.

Sitter vi fast med plast?
Plast måste emellertid inte alltid vara en dålig sak. Det har till exempel en viktig roll inom medicin, från plast som används till proteser till unika antimikrobiella beröringsytor som stöter bort bakterier och skyddar mot sjukdomar.

Problemet handlar om plastavfall. På grund av plastens begränsade livslängd som återvunnet material – och då har vi inte ens berört de gifter som frigörs när plast produceras – måste vi alla reducera vår användning, både privat och inom näringslivet.

Näringslivets roll
Förpackningsindustrin måste utforska miljövänliga alternativ till plast. Vissa företag svarar med  biobaserade och förnybara råvaror samt komposterbara material, och det är goda nyheter, men precis som när ett barn tar sina första steg, är det långt från perfekt och det finns fortfarande stort utrymme till förbättringar. Men tack och lov finns det efterfrågan på gröna förpackningar. Den förväntas växa med 95,28 miljarder US-dollar fram till 2022, med en årlig tillväxt på över 8 procent under prognosperioden.

Fler konsumenter än någonsin vill ha plastfria alternativ, och om företag som använder förpackningar vill förbli relevanta, då måste de även ge svar på detta. Det finns ekonomiska belöningar för att göra detta. Till exempel kan du genom att se över din användning av förpackningar eliminera materialavfall – det handlar om att utvärdera vad du använder. Skära ned på avfall sparar pengar.

Företag vidtar åtgärder
Förra året satte Europaparlamentet upp ambitiösa mål för engångsplast. På andra håll fastställer regeringar sina egna agendor mot samma mål. Företag har inget annat val än att efterleva nya protokoll. Lyckligtvis finns det även företag som leder vägen och de bör uppmuntras.

Det handlar om att utrota plastavfall och föroreningar direkt vid källan, och detta är uppdraget för New Plastics Economy Global Commitment, som leds av Ellen MacArthur Foundation. Att fler än 350 företag har undertecknat det,  vilket motsvarar 20 procent av alla plastförpackningar som produceras i världen, bör ge en viss tillförsikt.

Vilka är de goda aktörerna som gör skillnad?
Bland dessa företag finns stora konsumentvarumärken, plastförpackningsproducenter och resurshanteringsspecialister.

Ett sådant företag är Veolia. De ger kunder råd om hur de kan begränsa produktionen av allt avfall, men särskilt plastavfall. De stödjer dem med att samla in och sortera avfallet. De utvecklar insamlingssystem som belönar boende. Deras ansträngningar är inriktade på att förvandla plast till en sekundär råvara och utveckla kretsloppsekonomin med tillverkare.

En annan undertecknare är LEGO, som har lyckats balansera 100 procent av den energi de tidigare använde för att tillverka sina leksaker med energi från förnybara källor (dessutom tre år i förtid), och de har också förbundit sig till en rad andra miljömål, som exempelvis att uppnå 100 procent hållbara förpackningar år 2025. När det gäller själva leksakerna är de på jakt efter sätt att göra sina traditionella byggklossar från växtbaserade plastkällor från sockerrör.

Unilever har förbundit sig till att år 2025 ska 100 procent av deras plastförpackningar vara utformade så att de fullt ut kan återanvändas, återvinnas eller komposteras. Sedan 2010 har deras totala avfallspåverkan per konsumentanvändning minskat med 31 procent.

Du kan ta reda på vilka som undertecknat Global Commitment här. Välj vilka företag du vill associeras med enligt deras miljöarbete och -policyer. Om du gör det kommer det visa företagen att det verkligen är miljömässigt (och ekonomiskt) lönsamt att ta ställning, och ännu viktigare, driva på förändring.